I måndags var min moster här och hämtade min gamla tramporgel. De känns skönt att den kommer finnas kvar i släkten. Nu när jag till slut fick ett piano blev jag tvungen att göra mig av med min orgel. De har varit lite dubbla känslor. Jag har ärvt den av min morfar. Morfar byggde om den någongång för många år sen. Det var den första klaviaturen som jag någonsin spelade på. När jag var riktigt liten satt jag och spelade i morfars knä medan han trampade på pedalerna.
Fast ska jag vara ärlig så är det inte så ofta som jag spelar på den längre. Jag tror att jag har haft den i ca 10-12 år. Under den tiden har jag bara spelat på den vid ett par tillfällen. Den har mest varit en väldigt fin (och väldigt stor) prydnad.
Jag har faktiskt gjort en låt med min tramporgel. För ca 6 år sen när jag var pappaledig med min son. Han var bara ett år och satt i mitt knä och spelade medan jag trampade på pedalerna (precis som min morfar brukade göra). Plötsligt tryckte han ner två tangenter så att de blev nästan som ett suss ackord. Samtidigt tryckte jag ner en bas ton. Jag tyckte att de lät väldigt vackert. Jag utvecklade de hela till en hel låt med text och allting. Jag spelade sedan in den medan min son sov middag. Resultatet har du här:
Peter Sjöholm "Ängel"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar