Vi köpte en 42 tums platt-TV på Media Markt i söndags. Efter 36 år med tjock-TV ser jag nu världen på ett nytt sätt. Med full HD! Skulle testa att spela tennis på Vårat Wii för att kolla bilden på den nya TV'n. Men de spelet hade barnen slitit ut.... Testade istället "Need for spred - Undercover" ett spel som har legat på hyllan och samlat damm i 2 år. Jag gick loss fullständigt! Jag körde runt på massa gator på min nya 42 tums TV i en snygg sportbil. Hela tiden blev jag jagad av poliser som jag körde ifrån eller prejade av vägen. Ska jag vara ärlig så fattade jag inte så mycket av handlingen.... Men det gjorde inget. Jag blev nästan lite PANG PANG sugen. Håller väl på att bli våldsbenägen på äldre dar....
I dag hittade jag en rolig APP på min Iphone. Man skulle kasta en jultomte så långt man kunde. Så fick man poäng efter hur mycket saker man träffade med den stackars tomten. Jag och min son höll på med detta en lång stund. Otroligt underhållande!
Imorgon är det den 1 december. Julen närmar sig.... Julen är en rolig tid för oss synthare, vi tycker om hårda paket! Ett tips för dig som vill lyssna på bra julmusik och som är synthare är att kolla in skivbolagets Electric Fantastic Sounds julskivor.
På måndagar står det musik på schemat.
Nu när det nalkas mot jul tycker jag och eleverna att det är extra roligt då man får sjunga julsånger på lektionerna. Jag hittade noterna till en gammal fin julsång i dag som jag "försökte" spela....
Den 24 december 2001 åker jag och min fru (på denna tiden fortfarande flickvän) hem i bilen efter en trevlig julaftonskväll hos mina svärrföräldrar. På bilstereon på vägen hem hör jag en låt som blir den bästa julklappen av alla. En låt som skulle bli en av mina favorit låtar alla kategorier. Låten jag pratar om heter "The 15th" med Fischerspooner. En konstnärsduo som gör fantastisk elektronisk musik. Jag köpte albummet "#1"där denna fantastiska låt finns med och är idag stolt ägare av två exemplar av den.
Jag vågar inte säga hur lång tid det tog innan jag uptäckte att "the 15th"faktiskt var en cover. Originalet är skrivet av rockgruppen Wire. Den versionen är också helt fantastiskt bra. Den finns från början med på skivan "154"som släpptes redan 1979.
#1
En annan skön låt är "The light 3000" med electro artisten Schneider TM (låten finns ej på SPOTIFY längre). Jag hörde den på tv-programmet Musikbyrån första gången. Det är en cover på The smiths klassiker "There is a light that never goes out". Schnieder TM's version kom ut 2000. Låten fanns med på EP'n "Binokular" som jag beställde på Skivhugget på Andralånggatan. Sedan fick jag ett postat brev hemskickat ungefär en månad senare där det stod att skivan hade kommit. Jag åkte då gladeligen bussen från Stenungsund till Göteborg för att hämta ut denna skatt.
I dag kan du lyssna på låten direkt om du klickar på filmen här nedanför:
Dagens soundtrack: Schnieder TM"The light 3000"
Låten finns förövrig med på Cecilia Neant-Falks fantastiska dokumentärfilm "Du ska nog se att det går över" som jag såg på Götebrorgs filmfestival 2003.
I går var det lägenhetsfest i Sebbes takvåning. Det blir en kul blandning av musik på Spotify när trettioplusare och sextioplusare festar ihop. Fast "Brown Sugar" med Rolling Stones funkar i alla lägen.
I dag repade vi med Syster Ingrid. Jag fick riktigt skön feeling idag. Det känns helt fantastiskt att få vara sångare i Sveriges skönaste punkband!
Julen har verkligen kommit tidigt i år. Snö, minusgrader, julmusik, glögg, pepparkakor och mögelost. Allt detta tillsammans med familjen och vänner. Jag passade på att dra några julpsalmer på min svägerskas ostämda piano också...
Sitter på tåget på väg in till Göteborg. Jag ska gå på fest med mina kära kollegor. Det ska bli trevligt, fast de känns lite konstigt eftersom fredag brukar vara den stora slappardagen med familjen. Ja ja...... Det kommer med all säkerhet att bli en rolig afton i glada vänners sällskap.
Eftersom jag ikväll är styrd av kollektiv trafiken, så kan jag inte vara ute längre än till halv tolv då sista bussen till Stenungsund går. Har vi tur så kanske vi ses där.....
För att hylla den fantastiska Oi-Punken lägger jag denna vecka upp alla låtar (utom en) från de svenska kultbandet Guttersnipes fantastiska skiva "Never Surrender Never Give In EP".
Jag hinner sällan göra några längre inlägg på torsdagarna. Glappet mellan jobbet och innebandyn är kort och jag vill gärna hinna tjenixa på familjen också. Nu har jag en kvart på mig innan jag ska åka till Innebandyn. Får inte glömma att ta med mig matchtröjorna.....
Jag känner att jag varit i en svacka under ett tag, på grund av olika anledningar. Jag känner idag att jag är på väg upp ur den svackan (tackvare andra anledningar...). Detta firar jag med att lyssna på "Fred Vom Jupiter"!
Jag har förresten frågat ett par gamla inbitna Kungälvsbor om namnet på den gamla skivaffären i Kungälv som jag skrev om igår. Alla säger att den hette Tower records och Rocks i slutet. Jag hävdar fortfarande att den hette Sound De Light där emellan men jag får väl ge med mig tills vidare.....
Dagens soundtrack: Andreas Dorau "Fred Vom Jupiter"
Jag var ett stortMorrisseyoch The Smiths fan på 90-talet. Jag sprang till Sound de light butiken i Kungälv (butiken finns ej mer) efter jobbet och köpte deras skivor så fort jag hade råd. Killarna i butiken var lika stora Morrissey fans som jag. Det var därför stort när det spred sig att våran "Gud" skulle komma till Götet i december 1997. Jag skaffade förstås biljett snabbt och sedan gick jag bara och väntade. Vilka låtar skulle han spela? Skulle han spela några låtar från The Smiths?
Jag kommer ihåg måndagen den 1 december när det var dags. Jag hade lite dåligt samvete eftersom jag åt hamburgare på Mc Donalds innan spelningen. Jag visste ju att Morrissey var vegan. Det kändes elakt på något sätt. Men jag var hungrig......
Jag och mina vänner knödde oss nästan längst fram i Lisebergshallen för att kunna se bra. Ljuset släcktes och bandet drog igång. Första låten var "The Boy racer" . De fick till ett riktigt fett sound på låten och vi i publiken var med och röjde från början. Morrisey såg på den här tiden fortfarande ganska ung ut. Han körde flera av sina gamla låtar. Fast flertalet av låtarna var från den senaste plattan "Maladjusted". Jag kommer speciellt ihåg den fantastiska allsången på "Alma Matters"som var första singel till den plattan. Det var långt ifrån fullsatt på Lisebergshallen men vi som var där var riktiga hängivna fans.
Han körde endast två stycken The Smiths låtar.....
Först den hyfsat okända låten "Paint a vulgar picture"från sista studioplattan. Men som extranummer kom han tillbaks och körde "Shoplifters of the world unite". Jag kände mig ändå väldigt nöjd med hans låtval. Jag fick trots allt höra båda favoriterna"Now my heart is full" och "Hold on to you friends"från bästa plattan "Vauxhall and I".
En helt annan händelse denna kväll som jag aldrig kommer att glömma. Det var när Morrissey sträckte ut sin hand i publiken och grep tag i händerna på oss som stod på den främre raden. En gång sträckte han ut sin hand precis åt mitt håll. Jag sträckte ut min hand mot hans och våra fingertoppar var högst en centimeter från varandra. Vi skulle precis ta tag i varandra då en av brödena Birro (såg inte vem) knuffade undan min hand och tog tag i Morrissey istället. Jag har absolut ingentig emot bröderna Birro, de har ju skrivigt bra böcker och så............. men ett sånt jävla sätt.
I dag är jag hemma för vård av sjukt barn. Det är ganska så segt fast skönt på samma gång. Man får en extra vilodag, fast man känner sig nästan sjuk själv när man är hemma med en sjukling. Vi har suttit och tittat på film, spelat Wii och liknande.
Man börjar lätt att dagdrömma när man går hemma, så jag började tralla på gruppen I Monsters gamla hit "Daydream in blue". En fantastiskt mysig låt. Fast det var lite förvirrande när den kom 2001. För i början på 2002 släppte The Beta Band sin hit singel "Squares" . Jag såg dem på Roskilde samma år då de bl a framförde den här fantastiska låten. Lyssnar man på både "Daydream in blue" och "Squares" så hör man att de i princip är samma låt. Anledningen till att det blev så var att båda grupperna samplade grundbeatet från Günter Kallmann Chors "Daydream". Fast arrangemanget till den låten var i sin tur taget från Isac Hayes låt "Ikes Rap II". Vilken soppa! Som om inte det vore nog så lär Isac Hayes ha snott grundbeatet till sin låt han också. Enligt vad jag förstått så kommer grunden till hela de här beatet från ett stycke ur "Svansjön".Tchaikovskys gamla "dänga".
Som om detta inte vore nog så släppte hipp-hopparen Lupe Fiasco låten "Daydreamin'"tillsammans med Jill Scott 2006. Låten bygger på I monsters låt "Daydream in blue" vilket innebär följande:
Lupe Fiasco har gjort en låt som han har samplat från I monster.
I monster har i sin tur samplat låten från Günter Kallman Chor.
Günter Kallman Chor har i sin tur inspirerats av Isac Hayes låt.
Isac Hayes har i sin tur funnit inspiration ur ett gammalt verk av Tchaikovsky.
Jag läste precis boken "Visst kan Lotta nästan allting" av Astrid Lindgren för min son när han skulle sova. Den fantastiska julsagan om Lotta på Bråkmakargatan som fixar en Julgran på egen hand åt sin Julgranslösa familj. Jag tycker att den är så vacker. Det är med darr på rösten jag läser de sista raderna ur boken (fast säg inte att jag har sagt de.....jag är ju punksångare).
Folk får säga vad de vill om julen, men utan den hade jag nog gått under. Den lyser upp den här mörka tiden på året och gör mig varm trots att termometern visar minusgrader. Du som bloggläsare kan räkna med mycket julsnack och framförallt mycket julmusik under de kommande veckorna (jag har redan tjuvlyssnat på Spotify).
Vi sjöng förresten bara julsånger på musiklektionen på jobbet idag. Mestadels jul psalmer. Fantastikst vackert!
Vi repade medSyster Ingrid idag. Det var längesen vi spelade allihop tillsammans så det var fantastiskt kul. Vi körde igenom alla gamla låtar och åt lunch på korvan........ Ja, det var ett riktigt klassiskt Syster Ingrid rep. Avslutningsvis provade vi en ny låt, "Tjörn (En roadtrip)" har jag valt att kalla den. Det blev bra tryck i den och den kommer att passa in bra i vårat set. Fast vi får jobba lite mer med arrangemanget i låten.
Har haft en del diskussioner med mina elever på jobbet om krigspel.
Jag har förstått att de sitter många vuxna hemma och pangar framför datorn också. Det kanske är roligt men jag hinner aldrig med den biten eftersom jag har fullt upp med att lyssna på all musik på nätet.
Min son sitter hemma och spelar online-spel ibland, fast inga krigsspel. Han är oftast inne på Friv, spel.se, spelo.se.
Jo förresten det finns ett spel på nätet som jag tycker om att spela. Eller två.
De ena är Bubble Shooter som är ett väldigt beroendeframkallande och avkopplande spel. De andra är Flöjt Hero och är precis som de låter en flöjt-version av Guitar Hero.
Det är naturligtvis de danska bandet Trio Van Gogh som ligger bakom de här fantastiskt roliga spelet.
Nu kanske du hade trott att jag skulle ha en lång debatt om hur farligt det är att spela krigsspel. Men vem fan har tid med de när man kan spela Flöjt Hero?!
Hoppas att jag inte har förstört hela lördagsplaneringen för dig nu, när du nu blir sittande med Flöjt Hero hela lördag förmiddag.
Bara för att fullborda Flöjt-temat så får Jethro Tull stå för dagens soundtrack.....
Fredag igen. Idag fick jag tillbaks min nylagade Opel igen. Imorgon är det sovmorgon......igen. Det sprider sig alltid ett lugn i mig när fredagen kommer. Ett lugn som ofta övergår i trötthet som gör att jag somnar framför TV'n med hela min underbara familj omkring mig. Jag tror att de kommer bli likadant ikväll.
Angående min bil så vågar jag inte säga något. Den var ju lagad förra gången också, fast den slutade att fungera efter en dag. Vi får hålla tummarna att den håller längre den här gången.
I morgon vill jag bara slappa!
Jag har aldrig gillat tv-programmet IDOL! Men jag måste erkännaatt jag gillar "Idol Toves" eller Tove Styrkes debut platta skarpt.
Syster Ingrid har funnit i två år. Grundidén började efter en förfest hemma hos mig där massa folk från posten var med. Vi satt vid bordet och drack öl när plötsligt någon säger:
- Vi startar ett punkband! -Ja, sa jag utan att vara direkt seriös.
En av de där postisarna var Olof (Gitarristen i Syster Ingrid). Han var den enda av oss som tog idén på allvar. Varje gång han träffade mig så pratade han om punkbandet. Jag tog aldrig de där seriöst. Inte förrän sommaren 2008 när jag var pappaledig. Jag kände att jag behövde hitta på något. Mina kompisar som var pappalediga byggde altan och liknande, men jag kände att det inte var något för mig. Ungefär samtidigt skickade Olof ett meddelande på Facebook. Och frågade om det var läge att starta de där punkbandet. Och jag var på.......
Egentligen skulle vi heta POSTEN, men med hänsyn till Göteborgs Indiebandet POST så lät vi bli.
Istället döpte vi oss efter våran gamla skolsyster som hette Ingrid. Utan replokal, utan trummis och utan basist drömde Olof och jag om att starta sveriges bästa punkband..... Eller egentligen ville vi bara träffas och spela lite och ha kul.
Vi fixade en replokal, en trummis och en basist. Och bara efter några reptillfällen spelade vi in två låtar i replokalen som fick fyra fyrar i GP. Vi spelar fortfarande bara för att ha roligt. Fast våran dröm om att bli Sveriges bästa punkband har förverkligats......
Denna film har tidigare aldrig visats. Den är inspelad och dokumenterad under mitt och Olofs första besök i replokalen. Väggarna var fortfarande vita och lokalen var tom så när som på en Gitarrförstärkare och en högtalare till mikrofonen. Titta och njut av en tidig inspelning av "Harrys Korvbar".
Syster Ingrid är:
Sång - Peter
Gitarr - Olof
Bas - Per
Trummor - Boman
Fick tillbaka Opeln igår. Det var skönt att få köra med sin egen bil igen. Allra mest har jag nog saknat CD-skivorna i bilen. Körde med den till jobbet idag och åkte med min dotter till BVC på eftermiddagen. Det blev inte som jag hade tänkt mig... Vi hade tagit fel på dag, men fick efter nästan en timma komma in och väga och mäta henne. De första hon gjorde i väntrummet var att göra i blöjan och jag hade naturligtvis glömt att ta med blöjor så hon fick gå runt på BVC utan blöja.
Jag satt och lyssnade på en ca 4 år gammal pojke och hans pappa när de samtalade i väntrummet.
Pappan:- Ta av dig din jacka.
Pojken:- Nej!
Pappan:- Du blir varm om du inte tar av dig jackan.
Pojken:- Skitsnack!
Pappan:- Okej.
Det är skrämmande hur föräldrar låter sina barn köra med dem. Min dotter skötte sig naturligtvis exemplariskt...
Efter besöket åkte vi och handlade. Sedan hämtade jag min son hos farfar och sedan åkte vi till tågstationen för att hämta min fru efter jobbet. På vägen dit lade våran nylagade Opel av igen. Motorn bara stannade och jag fick inte i gång den igen. Med två trötta och hungriga barn i baksätet fick jag ringt min far som kunde köra hem oss. Nu har vi bogserat ner bilen till reperatören igen. Reklamation!!!!
Det har varit alldeles för lite Rock´n´Roll i den här bloggen sista tiden. Det har blivigt alldeles för mycket fokus på en skitbil. Till helgen ska vi i alla fall köra ett långrep med Syster Ingrid. Jag längtar............
Dagens soundtrack: Lou Reed"Perfect Day"
.......I´m glad I spend it with you. Syftar på min dotter..........inte Opeln.
I går hade vi kalas för min fru. Släkt och vänner kom på middag. Mycket trevlig.
Jag hade hittat den perfekta födelsedagspresenten till henne. Skärgårdsdoktorn Boxen, hela serien!
Över 17 timmar totalt ,så nu har familjen Sjöholm något att göra på kvällarna.
När Skärgårdsdoktorn gick på TV för några år sen hade vi som tradition på söndagarna att äta pannkakor och titta på Skärgårdsdoktorn. Min son lekte aldrig doktor när han var liten utan han lekte Johan Sten, eller Johansteen (med betoning på E) som han kallade honom. Därför blev glädjen stor i hela familjen åt denna fantastiska gåva!
Alla förväntar sig väl en recension av Cornelis filmen igår. Jag känner att jag inte är den rätte att hålla på med sånt..... Att recensera alltså. Fast jag känner ändå att jag måste nämna något om filmen. Det är ju ofta så när man sett en bra film på bio att man går omkring lite efteråt och funderar. Det var speciellt två saker jag funderade på igår som berörde mig. Eller rättare sagt två personer. Den ena var vissångaren Cornelis Vreeswijk och den andre var skådespelaren Hans-Erik Dyvik Husby.
För att börja med Cornelis så fick jag en nytändning på hans musik igår. Efter att fått följa med i en filmatisering av hans liv hör jag texterna och musiken på ett nytt sätt. Hans barndom, de hårda turnélivet och familjelivet osv. Jag blev dessutom imponerad av hans bredd i musiken. Många av låtarna är ju rena visor medan andra nästan går åt punkhållet som t ex "Mördar Anders" och "Slusk-Blues". Kanske inte musikmässigt men i själva attityden och framförandet.
För att sedan prata om skådespelaren Hans-Erik Dyvik Husby, sångaren i Turbonegro även kallad Hank von Helvete,måste jag säga att han gjorde en fantastisk tolkning av Cornelis. Både utseendemässigt och i kroppspråket. Fast jag måste erkänna att jag inte kunde se en sekund av filmen utan att tänka att det var Hans-Erik på bioduken och inte Cornelis. Hans-Erik sjöng ett par av Cornelis låtar själv medan han mimade till originalinspelningarna på vissa låtar. Jag tyckte att han gjorde bra tolkningar av låtarna fast det går inte att komma ifrån att originalen självklart är bäst. Jag har dock kommit på mig själv att sjunga "Mördar Anders" hela morgonen med norsk brytning....
Jag vill tillsist berätta att jag satte Coca-Colan i halsen av skratt när Johan Glans plötsligt dyker upp i en biroll på bioduken och drar en replik helt oförberätt.....
Dagens Soundtrack: Cornelis Vreeswijk"Grimasch om morgonen"
Jag känner att jag har gnällt mycket sista tiden.
Fast jag tycker att jag har gnällt med all rätt.....
Jag har fått slänga bort pengar till en hel charterresa på en gammal bil.
Jag har inte fått skrika av mig i Syster Ingrids replokal på länge.
Jag har haft långa dagar på jobbet.
..........Så! nu har jag gnällt klart.
Min fru påminde mig på tavlan i köket i går att det finns annat i livet att bry sig om.
Inte för att vi har hunnit leka så mycket sista tiden, men nu får det bli ändring på de. I dag har vi fixat barnvakt och biljetter till Cornelis Vreeswijk filmen. De ska bli fantastiskt kul. Jag sitter och lyssnar på de nysläppta soundtracket på Spotify medan jag skriver. Och min dotter sitter i mitt knä och spelar Yatzy på min Iphone.
Dagens Soundtrack: Hank Von Helvete "Balladen om Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind"
Fick meddelat att de hittat fjorton sökningsfel när de gick igenom våran bil idag. Programfel i styrenheten fick vi förklarat för oss. Hoppas att de inte blir en allt för dyr reparation. Nu får de fan vara nog....
En av mina favorit solo plattor är Syd Barretts platta "OPEL". Passar ju bra att länka till den idag när min OPEL krånglar IGEN.
Jag tycker fortfarande att det är ett utmärkt sätt att hitta bra ny musik på. http://www.myspace.com/
Här kommer lite tips från några vänner som lagt upp nya låtar:
Erséus är basisten i Syster Ingrid. Metall-killen som en dag kom på att han gillade popmusik. På hans Myspace-sida finns nu 6 st välproducerade elektroniska poplåtar. Så bra att jag lyssnar på dem i bilen varje dag..... http://www.myspace.com/erseusmusic
Rickard Slowpoke Rodriguez Nilsson. Jag skrev om Rickard, min gamle musik kompis från Waterbug för ett tag sedan. I dag fick han fyra fyrar av Daniel Claesson på GP´s Osignat sida. Grattis Rickard. Låtarna växer ju mer man lyssnar på dem...... men han får se till att fixa en riktig Myspace-adress! http://www.myspace.com/549819329
Jonas Lofving har jobbat med min pappa på posten. Han är kompis med Syster Ingrid på Myspace. Av en ren slump fann jag hans ljuvliga musik på hans Myspace-sida. 10 st fantastiskt lekfulla låtar baserade på akustisk gitarr och sång. http://www.myspace.com/jonaslofving
Tillsist vill jag bara kasta lite skit på min bil (igen). I dag dog den helt när jag körde hem barnen från skolan. Fick parkera den vid vägkanten och gå hem. Nu har vi fått den bogserad till bilreperatören. Detta var andra gången på knappt en månad efter servicen som vi har fått lämna in bilen. Förr i tiden blev bilarna bra efter en service......
Får höra imorgon om de hittat något mer fel på den....... Skit bil!
De har slagit mig tydligt i flera samanhag den sista tiden hur svårt vi människor har att samtala med varandra. Hur otroligt lätt det blir fel. Jag vill vara en god människa men ändå kan jag i nästa stund skälla på någon i telefonen som jag inte alls känner. För några veckor sen skickade jag ett mail till en vän (utan smailis) där jag i första meningen var väldigt ironisk, för att sedan gå över till att vara riktigt seriös. Ingen höjdare och mottagaren ifrågasatte min ilska som egentligen inte var någon ilska. Fast inte så konstigt med tanke på hur jag formulerat mig.
På jobbet har jag också hamnat i ett par svåra samtal de sista dagarna där arga känslor har kommit fram. Samtal som egentligen handlat om småsaker, men som vuxit till stora känsliga diskusioner.
Jobbigt..... Fast samtidigt ganska skönt. Det är trots allt viktigt att tala om för folk vad man tycker.
Jag borde egentligen inte vara speciellt trött för jag har verkligen tagit de lugnt i Danmark. Men att gå upp kl 5.30 på morgonen och väcka barnen 6.15 och dra iväg till jobbet var inget upp piggande. Jag längtade så grymt mycket efter mina barn på jobbet idag också. Jag har varit med dem hela veckan och de kändes inget bra att lämna dem på morgonen idag. Det kändes däremot skönt att hämta dem efter jobbet. Fast de var väldigt trötta och gnälliga båda två. Vi hade i alla fall en väldigt mysig kväll med lite kalas för min fru som fyller år idag. Grattis älskling!
Japp. Man berättar ju inte allt i bloggen.... lite vill man ju ha för sig själv. I veckan har jag varit på semester med familjen i Saeby i Danmark. Kom hem idag utvilad och glad. Vi hade lite otur när vi åkte till Danmark med 09.00 färjan på onsdag morgon eftersom gångbron hade blåst omkull. Över 3 timmar försenade kom vi iväg tillslut.
Det kunde slutat illa fast ingen blev skadad.
Jag brukar ju alltid ta med mig någon ny dansk artist med hem till Sverige. Någon som spelas flitigt på dansk radio. Förra året så tog jag med mig Rasmus Seebach och i år tot jag med mig Thomas Holm hem. En helt fantastisk soloartist som spelar elektronisk musik precis som jag själv. Hans två radiohits "Selvmord på dansegulvet" och "IKEA" spelas flitigt på de danska radiostationerna. Och jag tycker att vi svesnkar ska lyssna på dem också.....
Jag har inte tänkt så mycket på hur många det är som läser i min blogg. I början trodde jag inte att det var någon, men jag har förstått när jag pratar med folk i min omgivning att de är några stycken som läser den. Ibland när jag ska berätta någonting för någon så kan de säga: -Ja men de har ju jag läst i din blogg!
I veckan skrev jag de hundrade blogginlägget. I samband med de gjorde jag en avstämning och kollade statistiken på min blogg.
Detta gjordes i tisdag och jag kunde då avläsa följande:
Antal bloggläsare (från start tills nu):
Sverige 3674 st
USA 188 st
Kanada 44 st
Lettland 21 st
Jamaica 19 st
Norge 19 st
Tyskland 13 st
Indonesien 11 st
Nederländerna 6 st
Danmark 5 st
Egentligen så bryr jag mig inte om hur många som läser i bloggen. Även om det bara hade varit 100 svenskar så hade jag skrivit ändå. Jag gör det trots allt för min egen skull.
Men vistt är det häpnadsväckande att 19 st Jamaicaner har läst min blogg! Lika många som norrmännen. Eller att 44 st Kanadensare har studerat min blogg och kanske tänkt: Very interesting!
Alla kommer väl ihåg 80-tals hiten "Living on Video" med gruppen Trans-X! Ikväll uppträder de live på Klubben The Station på Jazzhuset i Göteborg. Förutom Trans-X kommer mina kompis-favoriter Disco Digitale att uppträda. Klubben byter namn till La Stazione denna kväll och spelar bara Italo Disco! Tyvärr är jag iväg på andra aktiviteter med familjen annars hade jag naturligtvis stått först i kön till entrén.
Som om inte detta vore nog så kommer DJ´n att spela B-sidor med John Foxx, Indochine och andra 80-tals hjältar. Undrar just om han har B-sidan till Soft Cells "Tainted Love"?
Mina hjältar på min väska: Disco Digitale och 047.
Danmark är nog mitt favoritland. Kanske beror det på att de ligger så nära Göteborg. Att de går fortare att ta sig dit än till Sveriges huvudstad. Hade jag bott i Kina så hade jag kanske inte uppskattat landet lika mycket. Framförallt är det de vackra landskapet, husen och människorna som fascinerar mig. En annan sak som jag lärt mig att gilla under åren är den danska musiken. Kim Larsen, Anne Linnet, Lis Sörensen och Sanne Salomonsen tänker man kanske på i första hand. Och dom är fantastiskt bra. Men jag måste ändå göra klart att det finns många fler. Jag har upptäckt flera bra artister under åren när jag rest i Danmark. Bilradion går som ett soundtrack till de vackra landskapet som susar förbi utanför bilrutan.
Typiskt danskt.
För några år sedan på en danmarksresa hörde jag låten "Berlin" med synthduon Nordstrøm för första gången. Bortsett från att de sjöng på danska skulle de lika gärna kunna vara en av Pet Shop Boys megahits. Helt makalöst bra! Deras debutplatta "Dagdrømmer" är en av mina favorit plattor. Bandet är nu på gång med sin tredje platta.
En annan dansk syntduo som jag älskar är Hej Matematik. Tyvärr finns de inte på Spotify men man beställa deras skivor på CDON.COM. Jag har många GB med musik i min Iphone men av någon anledning så kommer nästan alltid deras ballad "Vi ka alt vi to" fram (klicka på låten så kan du höra den på Youtube). Den är så makalöst vacker att jag kan höra den hur många gånger som helst.
En annan dansk grupp som har imponerat stort på mig är humor bandet Trio Van Gogh. Jag såg ett liveframträdande med dem på dansk TV en gång som satte spår för livet. Jag har aldrig sett något liknande. En man som låtsas spela på någon konstig cello, en kvinna som spelar tvärflöjt och en man som spelar fiol. Det har tydligen gått en TV-serie i Danmark som handlar om hur bandet försöker slå igenom med sin musik. Titta på länken så förstår du vad jag menar: LÄNK
Avslutningsvis måste jag ju skriva några rader om Rasmus seebach. Tydligen är han son till en gammal alkhoholiserad avliden schlagersångare vid namn Tommy Seebach, som har varit med i danska melodifestivalen åtta gånger. Jag hörde Rasmus låt "Engel" när vi var över för något år sen i Danmark. Han hade fortfarande inte blivit känd i Sverige men jag lyssnade på låten varje dag. Hans låt "Natteravn" har varenda radiostation i Sverige (utom möjligtvis BANDIT ROCK) spelat sönder. Till och med min snart 3 åriga dotter kan sjunga den....
Tillsist! Det var en som önskade låten "Malene" med Sys Bjerre på Ring så spelar vi i vintras.
En bra låt med intressant text....
Under ett par år hade jag som tradition att välja ut någon dag på Göteborgskalaset att titta på band på Bananpiren. Numera finns det inget Göteborgskalas utan man har döpt om det till Kulturkalaset. Och numera har man inga band på Bananpiren på Kulturkalaset. Jag har i alla fall sett många bra band på Bananpiren på kulturkalaset under åren. Universal Poplab, The Similou, Jose Gonzalez, Her Majesty, Heikki, Whyte seeds, Phoenix, Jens Lekman och många fler.
Konsertupplevelsen som jag nu tänker dela med mig av utspelar sig på Göteborgskalaset 2004. Jag var bjuden på en kräftskiva hos en kompis som bodde i en lägenhet i utkanten av stan. Vi skulle ha förfest och äta kräftor innan vi tog vagnen ner till piren. Jag hade inte med mig några kräftor utan en medköpt halvspecial från korvan i närheten. Vi satt och åt, drack och hade det trevligt. Jag tittade på klockan. Jag hade spanat in ett indieband från Kanada som skulle spela ganska tidigt på kalaset. Ingen av mina andra vänner verkade speciellt intresserade av att hänga på så jag tog beslutet att åka ner före de andra till Piren. Sagt och gjort! Jag tog vagnen ner till stan och bytte sedan till båten över till Bananpiren.
The Unicorns var en indie-trio från Montreal, Kanada. Jag skulle villja jämföra deras musik med storheter som Pavement, Flaming Lips och Built to spill. Jag stod och njöt av konserten, det var inte speciellt mycket folk i publiken. De underhöll oss få människor som var där så gott de kunde. Efter konserten visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. De slutade med att jag tog en öl i öltältet. Det var nästan tomt på serveringen, jag satt själv vid ett bord. Plötsligt kom det tre killar med varsin tallrik mat och satte sig vid mitt bord. Det visade sig vara killarna i The Unicorns. Vi satt och pratade en lång stund. De förklarade att de mellanlandat i Göteborg för att sedan åka vidare för att spela på Emmabodafestivalen. Jag berättade att jag hade spelat på Emmaboda två gånger och killarna lyssnade intresserat. Efter en lång trevlig pratstund började de droppa in mer och mer folk i öltältet. Till slut tittar en av medlemmarna på mig och frågar om jag vill ha öl. Ja, svarar jag. Följ med mig då sa han. Han drog med mig bort till sidan av scenen och stannar vid en port bredvid scenen. Han förklarar att han behövde låna min axelväska. - You can trust me!
Jag lämnar över min väska och killen försvann ut genom porten. Efter en stund kom han tillbaka med väskan och lämnade över den till mig. Den var så tung att jag nästan inte orkade bära den. Vi gick tillbaka till öltältet och satte oss vid bordet igen. Jag tittade förskitigt ner i väskan under bordet och den var proppfull med ölflaskor. Jag tror jag räknade upp till 12 st. Det var förbjudet med ölflaskor på området..... Nu hade jag blivit förste ölsmugglare för ett indieband. Vi tog varsin öl och hällde över i plastglas. Vi satt och drack en stund. Mobilen ringde och mina kompisar förklarade att de var på plats på Bananpiren. Jag funderade på hur jag skulle göra. Här sitter man med ett band som bjuder på gratis öl. Man kan väl inte bara dra? Jag började harkla mig och förklarade att jag nog måste gå. Det är lugnt svarade de andra. Du får ölen i väskan. Medlemmarna i The Unicorns fick varsin öl och jag tog resten...... Jämnt fördelat? Som tack köpte jag en singel som bandet signerade. De var lite besvikna över att jag inte köte fullängdaren.....
Hade detta varit i min unga tonårsperiod så hade jag förmodligen druckit upp alla ölen själv och blivit svinfull. Jag drack nog hälften av ölen i väskan och delade med mig av resten till mina vänner. Jag berättade malligt historien om att jag fått hela väskan full av öl av de kanadensiska indiebandet The Unicorns. De flesta tittade på mig som om jag var dum i huvet. Detta var sommaren 2004. I slutet på december samma år kunde man läsa på bandets hemsida "THE UNICORNS ARE DEAD, (R.I.P.)".
I dag har jag haft en helt fantasik dag. Lämade barnen hos farfar (alltså min far) kl 09.00 och drog sedan vidare till Göteborg. Mitt huvudsakliga ärende med resan var att besöka Hagakliniken. Hudkliniken skulle ta en titt på mitt märke i ansiktet (har hållt på med de i över tio år nu). Eftersom Hagakliniken precis har bytt lokaler så hade jag skrivit upp adressen på en lapp. 2a långgatan 16 stod det med slarvig text. Jag skrattade högt när jag insåg att adressen tog mig till en av de stora Porrbutikerna på gatan. Den där slarviga tvåan skulle vara en etta. På Förstalånggatan 16 blev jag fint mottagen på Hudkliniken. Besöket gick fort och resten av vistelsen i staden ägnade jag åt nöjen.
Först gick jag naturligtvis till Anders på Andralånggatans skivhandel. Det är inte konstigt att jag blir så glad när jag träffar Anders. När man kommer in i skivaffären blir man alltid varmt emottagen. Vi står alltid och pratar en stund och när de kommer en kund passar jag på att ta en promenad runt i butiken och fynda. Jag tror att jag förknippar Anders med hela butiken. Alla vinylplattorna på väggarna och den vackra popmusiken som strålar ut ur högtalarna. Andralånggatans skivhandel är i mina ögon en av de vackraste platserna på jorden...... och där jobbar Anders.
Personalen på Andralånggatans Skivhandel var i full gång med förberedelserna för
årets stora Hårdrocks släpp, som de kör varje Halloween med star kl 10.00 nu på fredag.
Efter skivaffärsbesöket mötte jag upp min fru vid Kinesiskamuren. Vi åt en underbar lunch tillsammans. Buffé! Jag åt bara Sushi...... och glass till efterätt.
Helt okej Sushi.
Det är skönt att få lyxa till de lite ibland......
Jag var på badhuset med barnen idag. Första dagen på novemberlovet. Jag och hundra andra föräldrar hade tänkt samma tanke. Vi går och badar! Min son som skulle träna sig på att simma fick simma sick sack mellan alla barn och föräldrar. Men han klarade till slut 15 meter. Han hade förmodligen klarat hela ländgen om det inte varit för en stor flytande borg som kom mitt i hans väg. Baddaren lyckades han i alla fall greja till slut!
En sak som slog mig när jag satt där i vattnet mitt i bland alla föräldrar var att varenda människa nu för tiden är tatuerad. Och då menar jag alla! Förr i tiden pratade man om tatuerade personer som att det var en viss kategori av människor. I dag har alla någonting på kroppen. Det är inte ovanligt att någon äldre kvinna har en ryggtalva eller halva armen tatuerad. Man har åtminstone en lite höft tatuering eller något litet på axeln. Rosor, delfiner, ankare, stjärntecken och allt vad de är. Att ha sina barns namn tatuerade på kroppen är nästan lika vanligt idag som att bära vigselring! Kanske lite överdrivet men inte långt ifrån. När jag var ung ville jag ha tatuering just för att jag ville sticka ut. Men jag kunde som väl var aldrig bestämma mig för något motiv. Jag funderade väl på en fjäder, solguden och lite sånt men mer blev det inte. I dag sticker man nästan ut om man inte har en tatuering. Men jag ska tatuera mig....... när jag blir pensionär. Jag ska tatuera in en brödrost. Eftersom jag tycker om rostat bröd.
Dagens soundtrack: Carter The Unstoppable Sex Machine"Let´s get tattoos"
