Obsklassens framträdande på Rönängs brygga i Söndags......
Kan man säga att en spelning är bra och dålig på samma gång?
Egentligen var de helt fantastiskt bra! Visst märktes det att killarna var lite slitna efter Krokstrandsfestivalen som de kom direkt ifrån. Men annars var allt bra! Bandet var bra, låtarna var bra, musiken var bra, musikerna var bra och de öste på scenen som de alltid gör. Det var egentligen bara en sak som inte var bra........... eller som Viktor, gitarrist och andre sångaren i bandet kom fram och ropade i mitt öra mitt under en av låtarna:
- Kan du göra någonting åt ljudet?
- Nej! Svarade jag uppgivet.
För ljudet inne på Skärgår'n där bandet uppträdde var allt annat än bra. Det var sjukt högt! Farbrorn som höll i ljudet skruvade lite på mixerbordet och gick sedan ut i restaurang köket, kom tillbaks en stund senare och skruvade lite igen. Det var lite som ett lotteri när han satt där och höjde och sänkte. Ena stunden var sången helt sjukt hög och i nästa stund hördes den inte alls.
Eftersom jag hade med mina hörselskydd stördes jag inte så mycket av den höga volymen. Jag gjorde dock en intressant observation när jag gick ut för att hämta frisk luft ute på bryggan. Ljudet var mycket bättre på utsidan av restaurangen! Hela Skärgår'n blev som ett stort högtalarmembran och stod man ute på bryggan och lyssnade så lät de faktiskt riktigt bra. Fast de var ju inne vid scenen som de hände. De hoppade, stod på restaurangens bord, klappade händer och sjöng allsång. Så jag föredrog nog att stå inne i de dåliga ljudet.
Den perfekta platsen för lite söndags-röj.
Bild 1. Obsklassens instrument väntar på att bli insläppta.
Bild 2. Är Eskil Dragspel hans artistnamn eller vill han
bara förtydliga att han spelar dragspel?
Bild 1. Kevin (låda) tar en öl vid den fina havsutsikten.
Bild 2. Bimbo (trummor) och Stoffe (Gitarr) laddar inför spelningen.
Rapparen Majken Bodanski håller hög klass och
Viktor hjälper till att vråla medan han spelar gura.
Det var sjukt varmt i lokalen när Obsklassen spelade.
Kvällens bästa kommentar....
En man kommer inspringande efter en kvart och tittar på mig och säger:
Vilket band är de här? Jag bor 100 meter härifrån och de här var de bästa jag har hört!
Till sist......
Så här lät de ( med dålig ljudupptagning från en iPhone):
Shittan Gittan! Den gamle porr-teknikern var inte mycket att skriva hem om. Men desto mer att skriva på en blogg om. Nästa gång (om Gud och Satan ber oss i unison) tar vi med vårt egna PA så vi slipper förstöra våra vänner och släktingars öron och humör igen. Trots detta, tack till alla som kom och visade sitt stöd! Tack Peter!
SvaraRaderaHahaha! Skön historia om "ljudteknikern". Jag slår vad om att han hade hästsvans med begynnande flint. Dom brukar se ut så (det gäller även de som hänger på gitarrmässan på Eriksberg.
SvaraRaderaJag tror inte att han var ljudtekniker alls. Det råkade nog bara bli han som fick hålla i mixerbordet. Han såg ut som en riktig farbror.... Ingen hästsvans vad jag kunde se!
SvaraRadera