onsdag 6 juli 2011

Minifestivalerna är bäst!

De stora festivalernas tid är förbi.....
Förra året stupade Hultsfredfestivalen och i år var det Arvikas tur. Visst finns de fortfarande festivaler som de går bra för! Roskilde hade 130.000 besökare i år och Peace and Love 50.000. Men jag har ändå under de senare åren fallit för de små festivalernas charm. En inbjudan på facebook och så är de klart. Oftast handlar de om små lokala band som spelar utan att få något gage. Men oftast blir det ändå väldigt roliga och intressanta bandbokningar.

Till helgen kommer jag själv att spela på en sådan festival. Kanske en av de allra minsta. Med ca 25 st festivalbesökare bör denna festival utnämnas till Sveriges minsta..... Fast i mina ögon är de Sveriges största!
Det är tredje året i rad som jag ska spela på den här festivalen. Jag minns väldigt väl hur föraktfull jag var till denna tillställning första gången jag blev tillfrågad att komma dit och spela. Men med lite påtryckningar från de andra medlemmarna i Syster Ingrid tackade jag tillslut ja.

Syster Ingrids första spelning på festivalen 2009.

Väl där möttes jag av ett underbart gäng varma och glada människor. Hela festivalen ägde rum vid en sommarstuga och scenen var mitt på en gräsmatta. Solen lyste hela tiden och alla besökare var på strålande humör. Arrangörerna hade fixat festivalarmband, tipspromenad, grillar och långbord där alla festivalbesökarna kunde äta sin medhavda mat medan de lärde sig känna varandra. När det var dags för oss att gå upp på scenen och spela så hade jag hälsat på alla festivalbesökare. En helt fantastisk känsla.

Jag drar ett synthsolo i ett fisheye objektiv medan publiken njuter i solen. 


Året därpå spelade jag själv Peter Sjöholm förband till mitt eget band Syster Ingrid. Man skulle kunna säga att jag blivigt som en huvudattraktion på festivalen. Jag kommer att uppträda även i år. Dessvärre kommer inte Syster Ingrid att spela. Men ett annat band kommer att headlajna i år. Jag säger inte mer.............. men de kanske har något att göra med måndagens blogginlägg.

Boman trummar på den fantastiska festivalen.



Eftersom festivalen är hemlig och bara vissa speciellt utvalda får komma, nämner jag inte festivalen vid namn i de här inlägget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar